Rivstart

10 copy

Puh! I mitt senaste inlägg berättade jag kort om hur innehållsrikt och utvecklande mitt senaste år varit. Att jag såg fram emot ett minst lika händelserikt och utvecklande 2016. En månad in på det nya året har det redan hänt så mycket att jag knappt hänger med i svängarna!

Jag är egentligen tjänstledig för studier sedan 1 januari och två år framåt. Men i början av året blev det en plötslig och beklaglig förändring på min ordinarie arbetsplats, vilket lett till att jag nu blivit erbjuden en ny tjänst. Ett vikariat som jourbiträde. Beroende på hur jag trivs och hur det funkar med studierna så blir jag kvar där. Går mitt första introduktionspass nu på måndag. Spännande!

Om en månad är det dags för nästa förändring. Då flyttar jag och hästarna till en ny lösdrift! Jobbigt att behöva lämna alla fina stallvänner, men för möjligheten att kunna behålla både Micko och Rooster så blev valet ändå ganska enkelt. Vi kommer säkerligen få det bra även på nya stället! Tänk, här har jag gått i snart ett halvår och stressat helt i onödan över att hitta fodervärd till Rooster, hur jag ska överleva på CSN, hur det blir med jobb framöver…

Saker och ting tenderar att lösa sig på bästa tänkbara sätt. Om så i sista minuten!

7 copy

Lycka är att inte behöva skiljas från sin vän
Foto: Andrea Ådin

Utöver detta har det varit fullt upp i skolan både med plugg och omhändertagande av de nya studenterna på vårt program. Hela förra veckan var fullspäckad med aktiviteter. Studentliv är verkligen något jag trivs med! Man lär känna så otroligt många nya fina människor och växer även i sig själv. Högskolestudier är tufft emellanåt men roligt och lärorikt på många plan. Tänk att jag redan avverkat en tredjedel av min utbildning till beteendevetare. “Bara” två år kvar… 😉

Ur detta kan ni kanske indirekt lista ut att mitt företag Equituna ligger lite vilande. Just nu försöker jag lägga fokus på att bygga upp en portfolio och smyga igång med lite olika projekt. I mån av tid tar jag mig självklart an både massage- och fotouppdrag. Eftersom jag kan lägga upp studierna lite som jag vill och enbart jobbar nätter framöver, är jag väldigt flexibel dagtid hela veckorna.

Utöver hemsidan kan man hålla koll på mina projekt både på Facebook och Instagram. Den senaste tiden har jag samlat på mig mycket funderingar, bilder och tips som jag vill dela med mig av till er framöver. För att inte missa något kan man lägga till bloggen på Bloglovin!

God Jul!

godjul2015 var ett händelserikt år! Några stora och minnesvärda händelser är bland annat att jag påbörjande tre års högskolestudier, fick fast anställning på kommunen, blev Diplomerad Hästmassör och Sadelspecialist, red in min ponny, köpte hund, startade företag. Jag har även utvecklats enormt mycket både som person och tillsammans med hästarna. Nu ser jag fram emot ett nytt, minst lika utvecklande och händelserikt 2016! ♥

Cirkustuppen

image

Nu sitter stegran äntligen på kommando! Rooster har alltid haft lätt för resning när vi leker men däremot svårt att koppla ihop beteendet med min signal – fram tills nu! Bäst blir stegringarna när han kommer in i dem med mycket energi, men han kämpar på bra även från stillastående. Inlärningsprocessen har varit uteslutande belöningsbaserad, utan press och tvång på fria ytor. Jag har “fångat” beteendet genom att lyfta mina händer samtidigt som han reser sig, plus belönat stegringen genom att ropa “braaa” och ge godis. Det har tagit oss flera år att nå hit! Vi har i och för sig aldrig intensivtränat utan bara testat någon gång då och då.

Trickträning är verkligen Rooster grej. Aldrig är han så motiverad, sprudlande glad och ambitiös som när vi övar trick! Det blir nog en cirkushäst av honom en vacker dag 🙂

När det svartnar för ögonen

I nästan all form av träning och hantering av hästen krävs förmågan att vidhålla ett lugn, trots tuffa motgångar. Vi ska ha tålamod när hästen inte låter sig fångas i hagen, inte vill stå still när hovarna kratsas, är bufflig på promenaden. Hästar är tålamodskrävande, och hästägare är ofta fantastiskt tålmodiga, det är ett som är säkert! Men vad händer när tålamodet tar slut?

svartnar copy

Bestraffningens ineffektivitet
När gränsen brister byts tålamodet ofta ut mot irritation, frustration, ilska, till och med aggressivitet. Vi bestraffar och korrigerar genom att ryta till, knuffa, slå eller piska våra hästar som följd av att de inte lyssnar eller gör något vi anser felaktigt. Effektivt för stunden kanske, men inte i längden. Hästen kanske upphör med beteendet i det ögonblick den fick bestraffningen, men möjligheten att beteendet återkommer är stor. Då finns även en överhängande risk att bestraffningen ökar i frekvens och intensitet tills vi får den respons vi vill ha.

Jag ryser vid tanken på att det inte finns någon gräns för hur mycket smärta man kan tillfoga en annan individ. Ska det verkligen behöva gå så långt att vi måste bli hårdhänta mot våra hästar? Jag är övertygad om att många dispyter hade gått att undvika, om man var bättre rustad att hantera sin frustration.

Varför blir vi arga, aggressiva och frustrerade?
I grund och botten vill nog ingen hästägare behöva bli arg och frustrerad på sin vän. Tvärtom strävar de flesta efter en problemfri och harmonisk tillvaro. Men i de lägen vårt tålamod prövas kan det vara svårt att hålla tillbaka känslorna. Alla kan tappa kontrollen och göra fel. Självklart är det så! Men när frustrationen tar över våra liv så till den grad att den hindrar vår personliga utveckling och komplicerar våra relationer till andra, är det kanske dags att stanna upp och reflektera över varför man beter sig som man gör. Och för att kunna ändra ett beteende, måste man förstå orsaken bakom dem. Det finns faktiskt flera tänkbara förklaringar! Många gånger en kombination av dem. Nedan listar jag några exempel, applicerar dem på hästägande och ger tips på hur man bryter mönster.

Biologisk förklaring 
Här spelar genetiken in, hur substanser i vår kropp påverkar vårt beteende. Vi har lättare att tappa tålamodet till följd av stress, lågt blodsocker, förändrade hormonnivåer, brist på sömn etc. Om man är lättstött på grund av trötthet och kurrande mage, då gör man kanske bäst i att minska kravet på träningen eller hoppa över den helt och hållet. Se till att vila upp dig och fylla på energireserverna istället. Hästen ska inte behöva lida för att du har en dålig dag!

Omedvetna och inre drifter
Enligt psykoanalytiska teorier är aggression en naturlig drift. Den kan liknas vid hunger; när vi får utlopp för våra inre aggressioner blir vi “mätta” och känner oss tillfredsställda. Om vi hindras från att nå ett mål vi satt upp för oss själva, väcks aggressionsdriften och vår irritation riktas mot den eller det som hindrat oss från att lyckas. Inför ett träningspass bygger vi upp förhoppningar om att vi ska göra bra ifrån oss på en specifik övning. Vi har även förväntningar om att hästen ska vara samarbetsvillig.

svartnar4

I teorin känns allt enkelt, men i verkligheten blir det inte alltid som man tänkt sig. Hästen lyssnar inte på hjälpen, stannar och äter gräs i vägkanten, vägrar hindret, flyger i luften för minsta lilla vindpust. Aggressionsdriften kickar in och hästen får skulden, trots sin oskuld. (Ja, hästen är alltid oskyldig. Jag kommer till det senare!) Istället för att bli arg och ledsen när det går dåligt, stanna upp och fundera på vad det var som inte gick bra. Kanske räcker det med ett djupt andetag för att stressnivån ska sänkas och din häst bli mer följsam?

Förskjuten aggression
När vi av någon anledning inte tillåts uttrycka vår ilska eller frustration i det ögonblick den uppstår, sparas känslorna inombords och bubblar upp vid ett senare tillfälle. Den som då finns i vår närhet får ta emot hela explosionen av negativa energier, trots att personen i fråga inte hade med saken att göra från första början. En människa kan ha överseende med att du går i taket till synes utan anledning, men en häst har inte samma förmåga till förståelse. Den lever här och nu. Är det verkligen hästen du är arg på? Eller har ilskan ett annat ursprung? En vän som svikit, oförstående föräldrar eller världens orättvisor. Det finns mycket vi kan bli upprörda över, men inget av dem är hästens fel. Personliga problem får du ta itu med på någon annan plats än i stallet!

Socialiseringens baksida
Människor är sociala varelser, vi gör som andra gör för att passa in i gruppen. Det som är accepterat att en individ gör, anammas av flera. Jag upplever att detta är ett vanligt fenomen inom hästvärlden. Mycket tas för givet utan att ifrågasätta om det är bra för sig själv och sin häst. Bara för att någon annan bestraffar sin häst med piskrapp, är det inte befogat för dig att göra samma sak. Många gånger agerar man på ren rutin eftersom man inte är medveten om andra alternativ. Kanske även av rädsla för att bli hånad om man bryter normen. Det är minst lika viktigt att kunna vara självkritisk som att våga stå upp för sig själv och sina åsikter.

Hästens motivation och oskuldsfulla motiv
Om vi går in i hästägandet med inställningen att hästen är ”dum i huvudet, trögtänkt, beräknande, elak, farlig” etc, då kommer vi garanterat ryta ifrån så fort hästen lever upp till våra fördomar. För vi fungerar nämligen så: om vi tror att den vi möter har onda avsikter, ökar chansen att vi beter oss aggressivt. Men det finns ingen häst som medvetet vill oss illa eller hitta på hyss. Hästar agerar utifrån sina behov och vad den lärt sig lönar mest. Det finns ALLTID en vettig orsak till att hästen gör som den gör! Vad händer om vi går in med den inställningen istället?

Låt oss ta det maniska dragandet i grimman för att komma åt vägkantens grästuvor till exempel. Att beteendet orsakade oss brännblåsor i handflatorna och sträckta muskler i armarna är inget hästen planerat med flit. Den ville helt enkelt ha gräs – för gräs är vad hästar gillar allra bäst – och den har lärt sig att om man lägger tillräckligt med tryck i grimman så kommer man åt de goda stråna. Ett smakprov är mer motiverande än att undvika de eventuella bannor som följer. Genom att omvandla beteendet till en belöning kan vi eliminera de spontana neddykningarna med huvudet. Sätt kommando på när det är tillåtet att äta så att hästen lär sig vänta på din signal! På det sättet slipper både du och hästen onödig frustration, utan behov av varken bestraffning eller korrigering.

DSC_9664 copy

Checklista för att förhindra frustration
När du känner att du är på väg att bli irriterad och arg, ställ dessa frågor till dig själv:

  • Är min häst mentalt och fysiskt redo för uppgiften? Stress, sjukdom och skador kan ibland vara diffusa. Hästar är duktiga på att dölja att de har ont. Hästägare är även duktiga på att missta stress och smärtsymtom för olater. En häst protesterar sällan för att vara trotsig, den protesterar för att något är fel! Lyssna istället för att bestraffa när den berättar något för dig.
  • Är hästens miljö tillräckligt stimulerande? Trivs den med utfodringen, hästhållningen, sina kompisar etc. En häst som är frustrerad över sin livssituation, kommer kräva en extra tålmodig tränare. När de basala behoven är tillfredsställda, först då kan vi börja ställa högre krav på prestation.
  • Vad motiverar min häst mest just nu? Om det gröna betet lockar mer än träningspasset med dig, måste du hitta något som motiverar den mer. Var inte rädd för att införa belöningar i arbetet. Positiv förstärkning är faktiskt en bevisat effektiv träningsmetod!
  • Var min hjälp/signal tillräckligt tydlig? Förstår hästen vad hjälpen betyder över huvud taget, eller måste jag lära in den på nytt för att hästen ska kunna agera på den? Vi är inte alltid så pedagogiska som vi tror oss vara. Fastna inte i gamla mönster, prova dig fram tills du hittar rätt!
  • Har jag tillräckligt med kunskap? Envishet är underlägset ödmjukhet. Om du stöter på ett problem som är för stort att klara ensam, är det bättre att ta hjälp utifrån. ”Där kunskapen tar slut tar våldet vid” är kända och tyvärr väldigt sanna ord.
  • Hur mår JAG, egentligen? Om man inte är på topp själv, hur ska man då ha energi över till andra? Var rädd om dig!

Som avslut på detta långa blogginlägg (som kunde varit ännu längre om jag inte hejdat mig) vill jag en sista gång poängtera frustrationens ineffektivitet. Frustration är en ond, nedåtgående spiral. Det är inte alltid lätt att ta sig ur den, men det går! Ha alltid i bakhuvudet att alla de gånger du väljer en lugn, tydlig pedagogik och tålamod framför en bestraffning, så vinner du tillitspoäng hos din häst.

“Rivers know this: There is no hurry.
We shall get there some day.”

– A.A. Milne